|
Att hushålla på sina krafter utan att maska är svårt. Det bygger egentligen på att lära känna sin kropp och dess signaler. Detta i kombination med att förstå och behärska psykiska fenomen som drabbar alla under fysisk ansträngning. Här följer några klassiska moment som kan drabba eller har drabbat oss alla:
Viljan att slå/sparka hårt Försöker man slå hårt upptäcker man att man snabbt blir trött. Det beror på att man spänner sig och ofta håller andan. Slaget eller sparken blir tung, långsam och effektlös. Ett tiotal sådana och alla krafter är borta. Samma fenomen sker när man i nackbrottning använder armmusklerna för att styra sin motståndare (resultatet blir utmattning och träningsvärk). Lösningen på problemet är naturligtvis att rätta till tekniken och med rätt teknik slår man snabbt, avslappnat och hårt med mycket liten energiåtgång. Det är bland annat det tränarna är till för! Man orkar slå mycket och länge – det är främst här som nybörjarna ligger efter.
Den lilla rösten på axeln Hur många gånger har man inte tänkt ”vad F-N gör jag här och utsätter mig för något sådant?!”? En tokig tränare skriker 20 sparkar till på varje sida när man redan har blodsmak i munnen.
Detta är ofta ett tecken på att man tappat fokus och att man tillfälligt har tappat tron på sig själv och vad man orkar. Dom goda nyheterna är att man orkar mycket mer än vad den lilla rösten på axeln tror och det är nu man måste återta fokus. Hur man gör är högst individuellt och tipsen nedan är mina (jag kompletterar gärna med era knep bara jag får veta dom):
- Jag ber mitshållaren hjälpa mig igenom avslutningen - intensiv peppning (det funkar!) - Jag skapar mig en målbild där jag ser mig själv sparka sista sparken - Jag vrider upp volymen på stereon och ”bara gör”
Alla orkar utom jag?! En klassiker, som vi alla erfarit. Vi har alla olika fysiska förutsättningar och jobbar efter våra egna resurser. Är man bra tränad blir det fler eller snabbare upprepningar, men man blir lika trött! Annars har man inte gett allt. Det är alltså upp till var och en hur trött man vill bli! Här ser man det destruktiva i att jämföra sig med andra! Fokus blir vad andra klarar av istället för att göra sitt bästa. För att komma ifrån detta finns det några knep att ta till:
- Släpp inte blicken från mitshållaren förrän du är klar (det ska man ju aldrig göra!) - Be mitshållaren räkna teknikerna oavsett om vi kör på tid eller antal - Beröm dig själv för varje upprepning högt eller för dig själv (mycket effektivt!)
Fel förberedelser Kroppen fungerar som en bil inför träningen och vi måste fylla på med rätt saker före och under träningspasset. Det är inga nyheter att man måste…
… äta innan passet, men inte för nära inpå (minst en timme bör gå mellan mat och träning) … dricka innan, under och efter passet … att man vaknat (lördag morgon), d.v.s. att man inte kommer direkt från sängen till lokalen … att man har haft för roligt kvällen innan (det är thaiboxning och inte "Bakis & Skakis")
Fel disponering av träningspasset Detta händer även den bästa och kan ske i olika grader beroende på när man upptäcker att man är på väg mot den berömda väggen. Det finns inga regler för hur passet ska läggas upp och oftast vet man inte på förhand vad som kommer. Dela mentalt in passet i tre delar: uppvärmning, teknik och fys (stretching tarvar inte så mycket energi) och fördela det på 20 min, 50 min, 10 min. Det är så det brukar bli. Vanliga orsaker till att man går in i väggen är:
- Fel förberedelser (se ovan) - Att man spänner sig, vilket i sin tur leder till en högre belastning på musklerna - Att man inte andas rätt (ut genom munnen vid ansträngning och in genom näsan vid avslappning)
Om man gått in i väggen ska man direkt ta en paus eller i värsta fall avbryta träningen helt. För att snabbt återhämta sig kan man…
… inta socker (fruktsocker, en läsk, e.d.) … frisk luft, d.v.s. ut ur lokalen och andas … drick vatten (många små klunkar av lagom kallt vatten – för kallt kan ge magkramper) |
|